Bygg en modelljärnväg i datorn    Hem     Beskrivning     Tåg     Banor     Skensystem     Skalor     Spårläggning     BanAnalys     Nedladdning     Om


    Beskrivning

 

TågSpår finns i två versioner, en mindre TS121214, och en större TS181210.
Här beskriver jag först den mindre versionen; de funktioner som därutöver finns i den större kan du läsa om här: BESKRIV STÖRRE VERSIONEN .

Allmänt kan man säga att TågSpår har ett enkelt utseende men är mycket kompetent i sitt slag. Det kan användas för att planera bygget av en modelljärnväg i ett rum hemma, men också för att simulera körningar i ett verkligt järnvägsnät. Bangårdar, tåg- och vagnsätt, hastigheter och fartgränser kan återges på ett realistiskt sätt i en datormodell. Du kan också ställa upp tidtabeller, logga körningar och få dem utvärderade i rapporter.

Dessutom finns i den större versionen en fysikmotor som realistiskt återger accelarationer, inbromsningar, stigningseffekter, ång- diesel- och elmaskiners olika prestanda. Till detta finns ett lok- och vagnregister som i bild och data specificerar alla delar i ett tågsätt.

Det är många saker man kan göra med programmet. Alla funktioner beskrivs i detalj i den hjälp-ruta som du kan klicka fram när du kör programmet. Här nedan ska jag nämna några saker du kan göra med det mindre programmet. Eftersom det består av två (hopkopplade) delar: KÖR- och BYGG-delen ska jag beskriva dem i varsin kolumn.



Ö v e r s i k t     TågSpår   version 12.1214

Körningar

När du laddat ner TågSpår finns ett antal färdiga banor att köra. Det är allt från en anläggning som får plats på ett bord till dem som kräver en större källarlokal. Och modeller av verkliga banor som kanske bara får rum på en datorskärm. Testkör dem, kör uppdrag, logga och utvärdera körningar, ställa upp egna tågsätt och gör tidtabeller.

- MANÖVRERING.. Varje tågsätt kontrolleras på en egen tåg-panel. Där ställer du in fram/neutral/back och reglerar hastigheten. På panelen finns viktiga data om var tåget befinner sig på spårplanen; om nästa signal visar rött/gult/grönt; banhöjd och banlutning; tillryggalagd distans; m.m. Studera bilden..

detalj av KÖR-panel & Spårplan: Tåg.4 på väg mot Kolaråsens station Tågpanelen (ovan) visar att Tågsätt.4 drivs av ett ånglok med SJ-beteckningen litt.E2 avsett för både passagerar- och godstrafik; här med 4 passagerarvagnar plus koltender; totallängd 125 cm i skala H0 (det motsvarar 109 meter i verklig skala). Det har denna morgon hittills tillryggalagt distansen 11,83 meter skenor i skala H0 (motsvarande 1,11 km - du kan växla till verklighetens mått genom att klicka på 'm' i distansrutan). Det kör med hastigheten 55 km/tim uppför Kolarbacken; banhöjden är 17 cm och lutningen är 12 o/oo. Det är på väg mot station Kolaråsen, spår 3b, där det enligt tidtabellen ska infinna sig klockan 07:02.

- KOPPLING.. av vagnar. Klicka bara på kopplingen - de avkopplade vagnarna blir då grå. För att koppla på vagnar backar du med loket/tågsättet mot vagnarna - hopkopplingen sker automatiskt.

- FARTGRÄNSER.. Du kan köra efter hastighetsgränser. Detta om du vill öka realismen: om du kör för fort i en kurva välter tåget helt enkelt. För att hindra detta måste hastigheten anpassas till varje kurvas krökningsradie. På bilden håller Tåg.1 55 km/tim i en växelkurva som bara klarar 25 - resultatet är förstås en krasch.
Krasch i kurva Om 'Fartgränser' aktiveras på tågpanelen (som på bilden) visas en fartgräns för den kurva tåget kör i och även nästa (25 km/tim). Om du har många tågsätt i rörelse har du möjlighet att aktivera en fart-automatik.
Aktiverar du 'Fartgränser' gäller det för alla tåg på banan, medan 'automatiken' fritt kan kopplas på eller av för enskilda tågsätt. På bilden här under har jag klickat för allmän fartautomatik (den mörkgula lampan uppe till vänster), Tåg.1 inkluderas då (även mörkgul).
Ånglok SJ-R i kurva Fartreglaget för Tåg.1 är här inställt på marschfarten 70 km/tim; men fartautomatiken har dragit ner farten till 25 km/tim (panelen till vänster). Det röda fältet under fartreglaget markerar riskområdet för en volt. Bilden nedan visar hur situationen ser ut på spårplanen: ångloket SJ litt.R går in i ett spårkors med fartgränsen 25 km/tim. I en kurva längre fram är hastigheten begränsad till 41 km/tim (jämför med panelen ovan till höger). Begränsningarna baseras på Banverkets normer. Ånglok SJ-R i kurva Om du kör tåget med 'Fartgränser' men utan fartautomatik måste du själv reglera farten så den inte ligger i det röda fältet.

- UPPDRAG.. En bana som 'SMJ.TRA' har detta uppdrag..
Diesellok T41 vid vändskivan Du kan själv skapa uppdrag för en bana. Det är bara att öppna Uppdrags-fönstret, skriva och spara. Fönstret öppnas genom att man klickar i rutan för 'bana'.

- KÖRLOGG.. bilden nedan vill visa en Spårplan med tillhörande Uppdrag och en Körlogg, d.v.s viktiga data som sparats vid en körning. De är
  tid-tåg-distans-händelse-banpunkt-punktnamn-kommentar
Händelser som registreras är tågens start/stopp eller ändring av marschfarten; t.ex avgång från en station, koppling av vagnar, stöt mot stoppbock, urspårning, tågkollision.
detalj av Uppdrag och Körlogg Föraren kan lägga in egna kommentarer när som helst under körningen. Loggen är intressant om du vill kolla hur ett uppdrag utförts och få ett underlag för ändringar i ett uppdrag. Du kan också klicka fram en tidtabell för tågen baserad på loggdata.

- TIDTABELL.. Du kan skapa en tidtabell för varje uppdrag/tågsätt. Lämpligen loggar du då en körning, för att sedan föra över kördata till tidtabellen. Logg-->Tidtabell Bilden visar hur 36 rader i en körlogg (för 5 tågsätt) reduceras till 7 rader i en tidtabell för ett av tågsätten, och hur jag slutligen valde att endast använda 2 hållpunkter i den tidtabell som visas på tågets körpanel (totalt 8 rader).
Alla dessa olika uppställningar kan kopieras till kalkylark för utförligare analys.

- TÅGUPPSTÄLLNING.. Du kan ställa upp lok och vagnar på en befintlig bana. Längder avbildas korrekt i den skala modellen har. I hjälpsystemet som är inbakat i programmet finns exempel på lok och vagnar, verkliga och modeller, som du kan använda vid uppställningen på TågSpårs banor.
Lok och vangar: längder och koder

Byggen

När man bygger i TågSpår är arbets­ordningen vanligen denna. Från BYGGpanelen väljer du.. skensystem (skala & tillverkare), typ av skena på panelen (rak, böjd, växel, spårkors, parallellspår), för att sedan lägga ut skenan på spårplanen med ett klick. Du kan också konstruera och lägga ut egna skenor om du tillverkar din utrustning själv.

- SKENSYSTEM.. Varje tillverkare av material till en modelljärnväg har ett eget system av skenor: raka längder, kurvradier, växlar, spårkors etc.
Märklin-M skensystem När du startar ett bygge med TågSpår ställer du därför först in den tillverkare du valt, det må vara Märklin, Fleischmann, miniTrix, Roco etc.
    På BYGGpanelen finns ett menyalternativ 'Skensystem' där du hämtar en fördefinierad uppsättning skenor från ett arkiv och inspekterar det. Skulle du sakna något skensystem eller någon speciell skena kan du själv skapa eller kompletera detta.

Så här specificeras t.ex miniTrix skensystem, skala N (1:160).
miniTrix skensystem När du hämtat ett skensystem från skenarkivet, kan du med BYGGpanelens knappar lägga ut skenorna på spårplanen. Jämför specifikationen med knapparna ovan på BYGGpanelen:   I=rak skena   C=böjd   V=enkel växel   W=3vägsväxel   B=kurvväxel   X=spårkors   H=parallellspår.
    Om du ska lägga räls mellan två punkter får du hjälp med att kombinera skenor som täcker sträckan.

- SPÅRDRAGNING.. Det finns två metoder.
Fix metod: om du vill avbilda en modelljärnväg klickar du på BYGGpanelens knappar med förinställda mått enligt det skensystem du valt. Vanligen specificeras raka och böjda skenor, växlar (enkla, 3-vägs, kurv) och spårkors. Här ett litet exempel med Märklin M-skenor.. Fix-dragning Fri metod: du klicker med vänster musknapp på spårplanen, håller musknappen nere medan musen flyttas, och släpper upp den i ny position. Detta arbetssätt ger fria skenlängder och kurvradier och lämpar sig för avbildning av verkliga banor (typ malmbanan Kiruna-Narvik). Se avnittet Spårläggning . Fri-dragning

- SKALOR.. finns för alla typer av modelljärnvägar, från skala Z (1:220) till G (1:22,5). När det gäller att avbilda en modelljärnväg på datorskärmen fungerar det så här: ta t.ex banan 'SMJ.TRA' vars förebild finns i en källare på Rosenlundsgatan i Stockholm. SMJ-skalan Avbildningen kan betraktas i de två stegen: modelljärnvägen i skala 1:87 (H0) och datormodellen i skala 1:59. Utifrån en tänkt verklighet är förminskningen 1:87x59, d.v.s 1:5150. Detta är den minsta skala där lok och enskilda vagnar kan urskiljas med behållning på en datorskärm (med 96 pix/inch).
    När det gäller avbildningar av verkliga järnvägsbanor är det vanligen fråga om helt andra skalor. Då handlar förminskningar från verklig bana ner till bilden på datorskärmen om kanske 1:50.000. Man ska på skärmen bygga och köra i landskap som i verkligheten har en utsträckning på många mil. Det kan handla om avstånd som t.ex Stockholm - Södertälje. Översikten över hela spårområdet gör att tåg, växlar och signaler blir för små för att kunna manövreras utan kraftig zoomning. Pröva de banor som följer med programmet..
   SMJ (1:5.000)   SS2478 (1:22.000)   ÖRN (1:60.000).

- AVBILDNINGAR MED VERKLIG TERRÄNG..
Vill du göra detta behöver du en kart/flygbild som underlag. Det kan vara historiska banritningar, gamla kartor etc. Man kan också använda typ Google-earth för geografin. Se banan 'ÖRN.TRA' för ett exempel.

- HÖJDNIVÅN.. på banan kan ställas in för ett helt område av anläggningen, t.ex en station.
    Stigningen upp till en höjd kan mätas upp för en längre bansträcka och sedan införas i ett steg. På bilden syns mätningen av en bansträcka mellan punkterna 1-2-3-4 (d.v.s 3 bandelar/ länkar). På denna 7155 mm långa sträcka stiger banan från nivån 100 till 170 mm. Måttet på stigningen är 70/7155 = 9,8 o/oo (promille). Genom att klicka på skapa införs denna stigning över länkarna på planen.

detalj av KÖR-panel: uppmätning av ban-lutning

- BAN-ANALYSER.. Vid spårbyggen kan du behöva extra hjälp. Med en särskild BANDATApanel kan du göra detaljerade uppmätningar av punktavstånd och riktningar, som ger mått på skenlängder, radier, spåravstånd och skevheter i anslutningen mellan skenor. Med hjälp av dessa mått kan du göra detaljerade ändringar av punktplaceringar, bygga parallellbanor, justera skevheter m.m.
    För avbildning eller konstruktion av verkliga banor kan du analysera farteffekter i kurvor och avpassa kurvradier därefter. Bandata-panelen Läs vidare i avsnittet Bananlys.


- ZOOM.. Zoomning behövs t.ex när du bygger eller kör genom komplicerade stationsområden med många växlar, eller vid vändskivor. Du kan förstora en sådan del av spårplanen med hjälp av höger musknapp. Antingen klickar du bara på den delen av spårplanen, eller så drar du musen över ett område du vill zooma in. Fokusera på de motsatta hörnen i en fyrkant: tryck ner höger musknapp i ett hörn, dra och släpp upp i det motsatta.
För att zooma ut/återställa spårplanen: Klicka på musens mittknapp/hjul så återgår planen till ursprunglig skala. Eller så kan du markera spårplanen och trycka 'z' på tangentbordet.

inzoomad vändskiva


till startsidan
Lucifer förlag
lasse@rabenius.eu